Det är inte alltid den innovation som får störst konsekvenser för våra liv, som får mest uppmärksamhet. Ibland sker ett paradigmskifte i det tysta. Så är fallet med molntjänster.
Peter Hellgren
vd, Consid
Foto: Nathalie Besér
Många är det som konstaterat att coronapandemin har förändrat vårt sätt att leva radikalt. Det gäller inte minst hur vi arbetar.
Teamsinbjudningar, Zoomrum och ofrivilligt ”mutade mikar” tillhör idag vår arbetsvardag.
Men när Amazon 2002 lanserade sin molntjänst var syftet att effektivisera verksamheten under trafikintensiva högtider. Än idag är Amazons tjänst, AWS, absolut störst, med över 45 procent av marknaden. En marknad som förra året omsatte över två tusen miljarder kronor. Bara under tredje kvartalet 2020 drog AWS in 11,6 miljarder USD, så hur mycket tjänsterna omsätter i år ska bli mycket intressant att se.
Mest ökar ”Desktop as a Service” (DaaS), som erbjuder användaren molnbaserade virtuella skrivbord. De flesta har väl redan nu upplevt hur molnen underlättar för samarbete mellan användare med hjälp av olika onlineverktyg, som alla kan nå.
Informationsdelning mellan olika delar av organisationen har också stärkts. Automation hjälper användarna att förbättra sin produktivitet och effektivitet. De automatiseringsverktyg som finns tillgängliga idag med bäring på ”Infrastructure as code” har redan visat att de identifierar och åtgärdar fel i såväl affärs- som verksamhetsprocesser.
Tack vare AI:s hisnande utveckling de senaste åren är det nu möjligt att analysera och omhänderta data på ett helt nytt sätt.
Molntjänsterna råkar vara det perfekta sättet att hantera den ofantliga mängd data som genereras. Tillsammans är de oslagbara. AI kan omvandla data om allt från brottsbekämpning, insamling av sjukdomsdata, till det senaste: kvantfysik. Kvantberäkning är lika stort som det låter. Kvantdatorer utför komplexa algoritmberäkningar och bearbetar massiva datamängder på kort tid. De används redan idag för att kryptera elektronisk kommunikation och att öka cybersäkerheten.
Men det finns förstås också dramatik i molntjänsternas värld. I somras avgjorde EU-domstolen mål C-311/18 till den österrikiske aktivisten Max Schrems fördel. Schrems har i flera år krigat mot Facebook eftersom han anser att företaget inte har rätt att föra ut hans personuppgifter till USA. Han har hävdat att hans uppgifter inte är säkra i USA, eftersom lagstiftningen kring övervakning ser annorlunda ut där. Domen var en rejäl käftsmäll för de amerikanska techjättarna. Vi vet idag inte den fulla vidden av den, men en konsekvens kan vara att dagens oligopolliknande situation bryts.
Moln kommer att utvecklas i Europa och det kommer att medföra innovationssprång på vår sida av Atlanten.
