Styrelser jämt fördelade mellan män och kvinnor har en positiv inverkan på både företag och företagskultur. Styrelseproffset Sarah McPhee vet vad hon pratar om efter 30 års erfarenhet i ledande positioner inom näringslivet.
Enligt Stiftelsen Allbright är andelen kvinnor i svenska styrelser
idag endast 34 procent. Detta trots att kvinnor utgör hälften av vår
befolkning och att 65 procent av de som examinerats från högre
utbildningar sedan 70-talet har varit kvinnor (SCB, 2018). Utvecklingen
går framåt, men i en takt och riktning som inte alltid går hand i hand
med den höga svansföring som Sverige har i jämställdhetsfrågor.
– Trots att Sverige är ett jämställt land så visar inkomstsiffror att
på ledande befattningar halkar Sverige efter. Inom den delen av
befolkningen med högst ersättningar i Sverige så är gapet mellan kvinnor
och män den högsta i OECD (Boschini, Gunnarsson och Roine, 2018). Det
avspeglar att kvinnorna har sämre tillgång till den ekonomiska makten,
vilket negativt påverkar jämlikhet i företagande och innovation, säger
Sarah McPhee, nyss utsedd av Veckans Affärer till Näringslivets
Mäktigaste Kvinnliga Styrelseproffs med en betydande erfarenhet som
ledare bakom sig.
Även om medvetenheten ökat och det idag finns fler kvinnor i de svenska styrelserna än någonsin tidigare så har män fortfarande en tendens att rekrytera andra män. En bortförklaring som är vanlig är att de kvinnliga kandidaterna inte innehaft en vd-post tidigare, men det är det långt ifrån alla män i styrelser som har haft.
Männen har historiskt stått för kunskap och kapitalet, och därmed makten och bestämmanderätten. Nu har samhället förändrats i sin grund och det gäller att vänja sig vid att kunskap, kapital och/eller makt kan komma från kvinnor, och att ta tillvara på det.
– Det är viktigt att poängtera att det finns goda miljöer redan idag: alla styrelser jag sitter i har jag valt för att jag vet att de arbetar könsneutralt och att de uppskattar oliktänkande. Det är hela universums styrelser som aggregerat visar att vi är inte helt framme med jämlikhet. Sarah McPhee förklarar vidare att många nöjer sig med en eller två kvinnor i styrelsen och tycker att det är good enough, trots att forskning visar att det behöver finnas minst 30 procent kvinnor i styrelsen för att man ska se de positiva effekterna. Anledningen till att kvinnorna är där är för att de är en kompetens att räkna med i styrelsearbetet, men man ser fortfarande könet före kompetensen, även när man väl har kvinnorna på plats.
Sarah McPhee menar att olikheter skapar starkare styrelser och mer lönsamma företag. En bild som studier bekräftar. Styrelser med stor mångfald är mer stabila, presterar bättre och investerar mer i forskning och utveckling.
– Bortsett från att kvinnor i styrelserummen har ett stort symbolvärde och skapar positiva förebilder, så öppnar det även upp för en annan typ av samtal, med fler infallsvinklar, vilket gynnar företagen.
På frågan vad som gjort henne så framgångsrik i en hittills mansdominerad värld svarar Sarah McPhee med ett leende att det är hennes humor och intresse för människor.
– Jag har en förmåga att se potentialen i människor och vad de, utifrån sin unika personlighet och erfarenhet, bäst kan bidra till arbetet med. Det gäller att få folk att känna sig trygga och må bra, då presterar de bättre. Det är också viktigt att ha kul när man arbetar, även om jobbet är krävande och kräver oerhörd disciplin.
I #metoo-rörelsens kölvatten är det omöjligt att förneka att kvinnors arbetsmiljö varit utmanande.
– Få män i näringslivet vet hur det känns att tillhöra minoriteten, de måste jobba på sin inställning. Vi måste skapa en mer inkluderande kultur i styrelserummen, där vi förstår att tillvarata varandras olikheter. Det är ju förmågan att se problem ur flera synvinklar som kvalitetssäkrar att vi tar de beslut som driver utvecklingen framåt i positiv riktning.
