Västsverige har med sitt strategiska läge mellan Norge och Centraleuropa och med Sveriges största hamnar blivit en region som lockat flera av de största börsnoterade bolagen till sig.
Näringslivsstrukturen här överensstämmer väl med den i övriga riket, med tillägget att tillverkningsindustrin sysselsätter fler än genomsnittet i övriga Sverige. Under de senaste årtiondena har dock tyngdpunkten i sysselsättningen förskjutits från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn. Förändringen är tydligast bland privata företag där tjänstesektorn ökat med cirka 44 procent.
Miljötänk i Västsverige
Ett område som går starkt framåt i Västsverige idag är miljöteknik, där främst små och medelstora företag ökar både i antal och affärsandelar. Dessutom ses en tydlig ökning i andelen kreativa yrken i regionen, särskilt inom modebranschen. Dessa styrkor kan kopplas till våra universitet, högskolor och vetenskapsparker som ständigt skapar kreativ potential som också återspeglas positivt i de tongivande internationella rankningarna, som Bloombergs Innovation Index 2018.
Det finns också ett tydligt engagemang från offentlig sektor såväl som privata aktörer i regionen att låta målen för en hållbar utveckling leda framåt. Många kommuner och organisationer har under de senaste åren tagit fram konkreta riktlinjer och åtgärder. Men sett till helheten krävs betydligt mer arbete för att möta de många utmaningarna som finns regionalt, nationellt, i Europa och globalt. Ingen aktör kan lösa dessa utmaningar på egen hand, utan det krävs ett samspel mellan offentliga och privata aktörer, det civila samhället och oss själva som individer.
Utvecklas ekonomiskt
I dagens värld ser vi emellertid ofta en annan bild, som kännetecknas av kortsiktiga vinstintressen och uppfyllnad av den egna agendan. Det är naturligt att ekonomiska förhållanden är styrande för en organisation såväl som på individnivå, men förhållningssättet främjar inte en hållbar ekonomisk utveckling. Om vi skulle överföra våra produktions- och konsumtionsmönster i Sverige till den globala skalan, skulle vi redan idag behöva mer än en jord för att möta behoven.
Mål nummer 17, partnerskap, bland FN: s mål för hållbar utveckling är en nyckel för ett livskraftigt, attraktivt och hållbart Västsverige. Vi måste tillsammans skapa ett ramverk som uppmuntrar förändring till mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det kan vi göra genom att tillsammans identifiera våra regionala styrkor som överensstämmer med hållbarhetmålen. Dessa styrkor kan sedan utvecklas ytterligare genom att se till branschens och näringslivets behov och fylla kompetensgapet i samordning med aktörerna inom utbildning.
Det behövs modiga beslut
Historien har lärt oss att strukturell förändring är omvälvande och smärtsam. Det är därför viktigt att arbeta proaktivt för att mildra effekterna. Dessutom behövs modiga beslut, utrymme för innovation och acceptans av misslyckande för att komma fram till nya och hållbara lösningar. Överfört till byggbranschen är det nödvändigt att skapa ramvillkor som möjliggör hyres-neutral och snabbare renovering av byggnadsbeståndet samt innovativa finansieringsmodeller för nya byggprojekt.
Vi måste bättre nyttja de möjligheter som digital planering erbjuder för att påskynda planeringsprocesser, minska byggkostnader och ytterligare förbättra kvaliteten. Byggnader måste planeras i enlighet med cirkulära principer som ”Design for deconstruction” och miljövänliga byggnadsmetoder föredras för att främja en nödvändig förändring till en cirkulär ekonomi.
Ett stort behov
Det finns ett stort behov av att utveckla nya färdigheter, förädla dem och exportera hållbara lösningar till världen. För att lyckas är det nödvändigt att övervinna stuprörs-agerandet och skapa nya konstellationer. Rundabords-samtal med relevanta aktörer kring hållbart byggande är exempel på initiativ som visat sig framgångsrika internationellt, initiativ som har potential även här med vår tradition av samverkan. Det är där vi finner möjligheterna till hållbar tillväxt och hållbara jobb i ett levande Västsverige.
