En av de viktigaste och mest ambitiösa delarna av det svenska klimatmålet är att utsläppen från transporterna ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Till 2018 var utsläppsminskningen 20 procent. Även om det är mer än vad många kanske känner till kunde vi också se hur mängden transporter förväntas öka de närmsta åren och bland analytiker och bedömare började det till och med pratas om att sänka målet. Men under året har mycket hänt.
Svante Axelsson
Nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Foto: Oskar Omne
För det första har det nu slagits fast en kurva för reduktionsplikten som med lag tvingar in förnybart med en förutbestämd utsläppsreduktion i allt drivmedel som säljs. Att nivån till 2030 nu bestämts till en reduktion på 66 procent för diesel och 28 procent för bensin ger industrin den långsiktighet som behövs för att vi ska kunna få igång en inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel.
Detta är kanske det viktigaste klimatpolitiska beslut som den nuvarande regeringen tagit.
Den andra utvecklingen som vi sett under året är hur andelen laddbara bilar av nybilsförsäljningen ökat från cirka 11 procent förra året till att i november ligga på cirka 38 procent. Samtidigt har hastigheten i elektrifieringen av den tunga trafiken som lastbilar och bussar överraskat de flesta bedömare, undertecknad inkluderad, där vi nu ser hur både lastbilar som laddas stationärt och i farten, via elvägar, såväl som elektrifiering via vätgas och bränsleceller kommer på bred front.
Fordonsbranschens egna mål i deras färdplaner för fossilfri konkurrenskraft, som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige, är att 80 procent av nyförsäljningen av personbilarna och 50 procent av lastbilarna ska vara elektriska 2030.
Ljusa utsikter, men mycket kvarstår
Förutsättningarna för att nå målet ser nu riktigt goda ut men det återstår fortfarande mycket att göra. Det handlar inte minst om att effektivisera transporterna och utnyttja hela transportsystemet på ett mer optimalt sätt. Nattågspendlarna för styckegods har till exempel legat nere sen 2012, men med ett ökande intresse bland transportköparna krävs det enbart ett tillfälligt stöd från staten för att starta igång igen och avlasta lastbilstrafiken mellan storstäderna.
Det handlar också om att politiken måste göra det möjligt att tanka förnybart och att ladda fordon i hela landet. Den snabba elektrifieringen ställer krav på utbyggnad av laddplatser men också förstärkning av elnätet. När även alltfler industriprocesser går över till el får inte onödigt långa tillståndsprocesser bromsa utvecklingen.
Det går fort nu. Att hänga med i utvecklingen av fossilfria transporter handlar inte bara om klimatet utan lika mycket om att säkra konkurrenskraften hos företagen och att säkra välfärden.
Mycket av 2020 vill vi lämna bakom oss men just förändringstakten inom transportsektorn är bra om vi kan bevara.
Gott nytt år!
