”Vi behöver ta ett steg tillbaka och fråga oss om det här verkligen är bostadsmarknaden vi vill ha”, säger Jennie Sandén, privatekonom på Danske Bank en kort stund in i vår intervju.
Sedan början av 2024 har vi, efter kraftiga fall på bostadsmarknaden under 2022 och 2023, återigen sett stigande priser på bostadsmarknaden men med en lägre omsättning av bostäder. Nu är räntorna är på väg ner och bostadspriserna fortsätter att stiga, om än i långsam takt.
Rimliga boendekostnader en utmaning
Samtidigt framgår det av Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024 att en betydande majoritet av kommunerna i Sverige, 218 av 290, tycker att rimliga boendekostnader är en av de absolut största utmaningarna. Många av kommunerna menar också att tillgången på hyresrätter ökar betydligt långsammare än bostadsrätter.
– Att det råder brist på hyresrätter och andra alternativ samtidigt som insatsen att köpa sin bostad är mycket hög, får stora konsekvenser. Långa kötider till hyresrätter tvingar många att bo i andrahand vilket både är dyrt och osäkert med begränsat konsumentskydd. Andra får belåna sig högt för att ha råd att köpa sin bostad, säger Jennie Sandén.
Vissa tycker nu sig se positiva tecken på att bostadsmarknaden tar fart igen. Andra – bland dem Jennie Sandén – menar att en bostadsmarknad där priserna bara fortsätter stiga snarare är ett tecken på att den är dysfunktionell. Bostadsbyggandet är alldeles för lågt och vårt skattesystem gynnar den som äger sin bostad framför den som hyr, och gör också kostnaderna för att flytta högre än att bo kvar.
Lappar och lagar
Och visst kommer det förslag från de styrande som inte kan blunda för problemet. Det pratas om amorteringsfrihet, bostadsbidrag och startlån, för att nämna några. Inget har dock hittills träffat pudelns kärna enligt Jennie Sandén.
– Alla initiativ och förslag går ut på att lappa och laga. Vi agerar som om bostadsmarknaden ”är vad den är” och något vi behöver förhålla oss till. Men bostadsmarknaden råder ju inte under några naturlagar. Det är egentligen inte amorteringen som är problemet för hushållen, utan att man måste ta så stora bostadslån. Problemet är strukturellt och kräver att vi helt tänker om, menar Jennie Sandén.
– Vi kan få den bostadsmarknad vi vill ha och behöver. Det kräver dock att vi samarbetar och vågar ifrågasätta det faktum att marknaden faktiskt är som den är. Politikerna, bankerna, bostadsbolagen, intresseorganisationerna – alla behöver delta i samtalet.
En bostadsmarknad som fortsätter vara som den alltid har varit är något som alla förlorar på.
– Ur ett samhällsperspektiv försvårar en otillgänglig bostadsmarknad med dyra priser kompetensförsörjningen och att locka arbetskraft dit innovationskraft och jobben finns. Många ungdomar får skjuta på vuxenlivet och sina studier.
Det skapar också ett jämställdhets-problem eftersom kvinnor fortfarande har lägre i inkomst än männen. Att separera blir ofta en dyr affär där kvinnan i de flesta fall är den stora förloraren.
Bostäder för olika behov
Det är dags att ifrågasätta sättet vi bygger bostäder på idag, de långa administrativa ledtiderna och de högt ställda kraven på boendestandard som också trissar upp priserna.
Människor måste också få bättre förutsättningar att kunna spara pengar tidigt i livet, till sina barn och till sig själva.
– Vi behöver skapa bostäder för olika skeenden i livet, inte bara för de som har råd att lägga miljoner på att äga. Att köpa bostad och belåna ska inte vara det enda alternativet. Den första bostaden behöver kanske inte ha samma standard som de vi köper senare i livet, avslutar Jennie Sandén.
