Vad är egentligen mångfald? Uttrycket rymmer mer än variation på hudfärg och ursprung.
”Hur arbetar ni med mångfald?”, frågar jag personen ur ledningsgruppen på ett mellanstort bolag i Stockholm. ”Massor!”, får jag till svar. Så börjar hon berätta om uppvaknandet efter hösten 2015. Bolaget har startat ett praktikprogram som särskilt riktar sig till nya svenskar.
En annan gång ställer jag samma fråga till en vd för ett stort svenskt bolag. Vi står i en panel inför 800 personer och pratar om inkludering. ”Vi är bra på det. Vi gör topprekryteringar från hela världen. Frankrike, USA, och ibland till och med Indien”.
En insats vid sidan av?
Jag möter ofta bolag som ser inkludering och mångfald som något separat från den egna organisationen och något som endast handlar om nya svenskar. Praktikprogram för nyanlända startas, men det finns sällan en plan för hur personerna ska kunna bli en del av den ordinarie verksamheten. Topprekryteringar flyttar hit från andra länder endast för jobbets skull. Efter några år flyttar de vidare.
article-main-image-teaser { border-color: #066a8a;}
Bli inte omsprungen
Nästan var fjärde svensk har utländsk bakgrund. Mångfald är inget som kan skötas vid sidan av bolaget. Det är en del av den befintliga kompetenspoolen i vårt land, väldigt sällan något som behöver flygas in. Men om du ska lyckas hitta den bästa kompetensen behöver du se över dina rekryteringsprocesser, bredda ditt urval och finnas i nya nätverk. Annars kommer du snart bli omsprungen av alla andra som redan insett att mångfald och inkludering är en överlevnadsstrategi.
