Utbildningsminister Anna Ekström välkomnade vid terminsstart nya lärarstudenter på Stockholms Universitet med budskapet att lärarens roll idag knappt går att överskatta, i en värld där åsikt och fakta blandas ihop, där en bild på nätet kan vara falsk och där osanning är ett politiskt verktyg. Medie- och informationskompetens är avgörande för framtida medborgare som har förmågan att fatta välgrundade beslut. Att våra elever behöver utveckla dessa förmågor kan det inte råda oenighet om, men vilka nyttor kan digitaliseringen bidra med för att möta skolans utmaningar?
Vi behöver ta tillvara på digitaliseringens möjligheter men samtidigt
vara medvetna om riskerna. Det är viktigt att vara kritisk, att
diskutera allt från distraherade “popcornhjärnor” till ineffektiva
administrativa system. Men digitalisering står inte i motsatsförhållande
till skolans kunskapsuppdrag, något man kan få uppfattningen om i
debatten. Frågan är inte enkel, därför måste vi föra konstruktiva samtal
och arbeta för en genomtänkt digitalisering med fokus på nytta.
Enligt skolans styrdokument ska digital kompetens garanteras alla elever i svensk skola, den ska stödja kunskapsutveckling och 2022 ska de nationella proven vara digitala, bland annat för att underlätta lärarnas arbetsbörda. Hur får vi den nytta digitalisering kan ge?
Lärares digitala kompetens avgörande
Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex digital verklighet och för att undervisa eleverna behöver lärare ha den kompetens som krävs. Det innebär rejäla satsningar på kompetensutveckling, där ett stort ansvar vilar på skolans huvudman och ledning.
Kraven på dokumentation och uppföljning har ökat i skolan. Vårdnadshavare förväntar sig insyn och tillgång till information via digitala tjänster. Samtidigt som tjänsterna ska vara säkra utifrån persondata som hanteras, ska de vara lättillgängliga. De ska användas för myndighetsutövning och för mer vardagsnära pedagogiskt arbete. Skolans digitala miljö är därför komplex och består ofta idag av äldre IT-lösningar som inte lever upp till dagens förväntningar och krav. Den nya generationens IT-lösningar kommer att minska arbetsbördan. Dessa behöver vi investera i, med tydliga beställningar och krav på leverantörerna.
Säkerställ tillgång till läromedel
Ny teknologi ger mer avancerade digitala läromedel, adaptiva prov och inbyggda hjälpmedel som möjliggör för alla elever att få ett individanpassat stöd för att stödja kunskapsutvecklingen. Lärare måste kunna välja och värdera kvalitativa läromedel, och avgöra när det ska vara analogt eller digitalt. I lärarbristens kölvatten behöver vi investera mer i digitala läromedel, studier i Danmark visar att dessa kan minska lärarens förberedelsetid med 24 procent.
För en klok digitalisering behövs samverkan mellan alla parter. Bransch, beställare, användare. Nationellt, regionalt, lokalt. Då kan vi skapa nytta och tillvarata möjligheter med digitaliseringen.
