Det brukar sägas att finansiering och tillgång till kompetens är avgörande för att innovativa företag ska kunna fortsätta att växa och ta steget från Startup till Scaleup. För företag i Sverige gäller det också att ha tur; att de inte råkar vara verksamma i en bransch som politikerna sätter krokben för.
Politiken bromsar in
Det finns flera exempel på branscher som haft goda förutsättningar, men där politiska beslut lett till att framtidsutsikterna grusats. Ett exempel är datorindustrin, där svenska företag låg långt före till slutet av 1960-talet. Efter att skattesystemet ändrats blev det närmast omöjligt att tillföra nytt eget kapital. Då kunde inte de svenska företagen hänga med i utvecklingen. Det som återstod lades efter hand ned eller såldes till andra länder.
Sverige nu är det första land i världen där kontanter är på väg att försvinna.
Vid samma tid innebar utvecklingen av kärnkraften nya möjligheter. Även inom det området intog Sverige en tätposition. Men då satte det så kallade tankeförbudet, som avskaffades först 2006, ett effektivt stopp. Annars hade svenska företag, både etablerade företag och nya uppstickare, kunnat lämna ett betydligt större bidrag till lösningen av klimatproblemen än vad som nu har blivit fallet.
Snart ett kontantlöst land
Under 1990-talet fick vi ett bättre skattesystem samtidigt som produktionen av välfärdstjänster avreglerades. På kort tid växte det fram privata vård- och utbildningsföretag som var mer effektiva. Ofta erbjöd de även bättre kvalitet än offentliga aktörer. Då kom stopplagen och hot om vinstförbud som begränsade företagens utvecklingsmöjligheter.
Under senare år har Sverige fått fram en livskraftig och snabbt växande fintech-sektor. Bland mycket annat har den bidragit till att utveckla mer effektiva betalningsmedel. Detta har gjort att Sverige nu är det första land i världen där kontanter är på väg att försvinna.
En E-krona kan utmana
För att möta den utvecklingen har Riksbanken nu planer på att införa en egen digital valuta, en E-krona. Om den blir kontobaserad, med lösningar för allmänheten som kan mäta sig med det andra betaltjänstleverantörer erbjuder, är risken stor att intresset bland privata aktörer att utveckla bättre betalningslösningar minskar.
Risken är stor att staten på nytt sätter krokben för en lovande svensk bransch.
Mot bakgrund av vad rollkonkurrens och privat ägande spelar kan vi på sikt få en mer osäker och mindre effektiv betalningsmarknad än andra länder. Om Riksbanken dessutom får en central roll för kapitalallokeringen i ekonomin, vilket lär bli närmast ofrånkomligt med en kontobaserad E-krona, kan hela ekonomin utvecklas sämre.
När Riksdagen nu ska utreda E-kronan är det viktigt att dessa aspekter beaktas. Annars är risken stor att staten på nytt sätter krokben för en lovande svensk bransch. Därmed för möjligheten att något av de fintech-bolag som vuxit fram på senare år kan växa sig stort också med internationella mått mätt.
