Idag finns det bra lösningar för att dela information på ett säkert och kontrollerat sätt. Men vi måste våga ta klivet och satsa på tekniken.
Stora organisationer som kommuner och landsting sitter på känslig information och att öppna upp det på fel sätt skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för medborgarna. GDPR har inneburit ett ganska hårt tryck på alla organisationer att ha koll på sin informationsdelning. I vissa fall har det lett till att kommuner hellre låter bli att dela med sig än att försöka hitta vilken teknik man skulle kunna använda för att se till att delningen blir säker.
– Utmaningen ligger inte i att ta reda på om information delas på ett okontrollerat sätt, utan att ta reda på vad det finns för möjligheter att göra det på ett bättre sätt, förklarar Svante Erwing på IST. Det ska vara enkelt att dela information men samtidigt ska det göras på ett säkert sätt i enlighet med GDPR. Det finns moderna lösningar som hanterar dessa utmaningar fullt ut.
Säkerhet för rätt elev?
Det finns idag bra standard för digitala legitimationer som stöds av branschen. När det gäller vårdnadshavare är BankID vanligast. Det finns dock en viss andel som inte har denna tjänst och som då inte kan ta del av den digitala processen i skolan. Detta gäller även alla elever under 18 år så säkra och enkla alternativ för att hantera digitala identiteter behövs.
Skolverket har som mål att år 2022 ska samtliga elever från och med årskurs tre kunna skriva digitala nationella prov. Idag har i princip alla en inloggning till sina arbetsverktyg, men säkerheten är ofta ganska svag.
– Jag tror att säkerhetsnivån i många skolor är för låg. Vanligtvis använder man användarnamn och lösenord där man i högra grad riskerar att information kommer i fel händer. Med en e-legitimation som har stöd för en andra faktorinloggning får man istället en säker digital identitet och helt nya möjligheter att utföra sina uppgifter, dölja viss typ av information, ta del av sina betyg och andra känsliga uppgifter.
Bara i början av utvecklingen
Spridningen av digitala identiteter är fortfarande i sitt uppstartsskede, även om många har det i någon form. De kommande åren behöver vi jobba med kvalitetssäkring samt hitta en samsyn och ett gemensamt regelverk, vilket är något som Skolverket och edtech-branschen jobbar aktivt med.
– Jag tror inte på ett monopol, man väljer det ID som passar ens skolmiljö bäst. Det finns alltid en osäkerhet kring införande av ny teknik, men tröskeln att gå över till nya system med säkra identiteter är idag mycket lägre. Det finns bra lösningar med många vinster för våra skolor, det gäller bara att våga ta steget!
