Digitala verktyg kan hjälpa lärare att ändra sin undervisning för att engagera studenter genom nya praktiska, spelliknande, underhållande och interaktiva sätt för lärande. Hur lärare, elever och utbildningssystem håller takten med digital teknik är en stor angelägenhet.
Skapar nya förutsättningar
Italo Masiello professor i EdTech vid Linnéuniversitetet i Växjö säger att möjligheterna med de digitala verktygen i skolundervisningen är spännande och öppnar upp för en värld av möjligheter.
– Genom att använda digitala verktyg finns det inga fysiska väggar därför stannar inte lärandet inom de traditionella väggarna i ett klassrum, menar Masiello.
Han hävdar att lärarna måste få hjälp att designa om sin undervisning och hur man kopplar det digitala till lärandemål och lärandeaktiviteter. Masiello påpekar att det är oerhört viktigt att det finns en tydlig struktur för implementeringen av det digitala i skolan. Det hjälper inte att skolan får en massa pengar från kommunen för att investera i utrustning som laptops, iPads, IT-system med mera om man inte har tydliga metoder för hur de ska nyttjas på bäst sätt och med långsiktighet.
Struktur för implementering
Effektiv implementering av en effektiv intervention ger resultat, säger Masiello även om det är tidskrävande. Samtidigt finns det inga genvägar hävdar han bestämt. För rektorer och lärare innebär det många strukturella förändringar. Genom att använda sig av olika implementerings modeller som utarbetats av forskare inom sociala områden, till exempel Fixsen och Metz så kan man förstå vad som fungerar när man inför något nytt, när det fungerar, hur det fungerar och framförallt varför det fungerar. Annars fortsätter vi att slentrianmässigt införa ny digital teknik i skolan utan att förstå om det ens finns ett värde.
Olika implementeringsmodeller är framtagna i andra forskningsfält än skola men de är applicerbara och har visat positiva resultat i skolvärden. I korthet går dessa ut på att man skapar en plan som man jobbar efter under processen. Efter det har man en uppföljning och tittar på effekterna och vilket lärande som skett.
Data är rikedom
Italo Masiello menar att med data är allt möjligt och den kommer framförallt att vara den största faktorn för metodutveckling. Inom skolvärlden kan data förbättra besvärliga administrativa processer som till exempel närvarolista genom ansiktsigenkänning. Många av arbetsrutinerna kan i framtiden komma att förändras och också automatiseras.
Inom artificiell intelligens finns inga begränsningar förutom de moraliska och etiska ställningstagandena påpekar Masiello. Han ser även att många elever inte enbart tillskansar sig kunskap genom att sitta i ett klassrum utan mycket av kunskapsinhämtningen sker på nätet genom till exempel YouTube. Med det så uppstår frågor som: Vad är skolmiljö och vart går gränsen för informell miljö? Vilken är en tillförlitlig kunskapskälla? Det uppstår också ett helt nytt föräldraansvar för vart barnen hämtar kunskap.
Nytt synsätt på lärande
Samtidigt ser Masiello att eleven får ett nytt synsätt på lärande – som någonting kul. Eleverna får motivation genom att de lär sig saker på sina villkor, i sin takt och kan studera tillsammans med personer över hela världen. Masiello hävdar dock att det finns ny medicinsk och kognitiv forskning som ställer alla dessa möjligheter som digital teknik erbjuder oss till sin spets.
Det är bara de senaste 20 åren som digital teknik har blivit en sådan stor del av oss människor därför börjar kognitiva och nya beteendemönster som är besvärliga att träda fram. Därför är det ännu viktigare att data samlas och implementering görs på ett ordentligt sätt. Den digitala tekniken ger helt andra förutsättningar för lärande; vi har idag bara skrapat på ytan. Det finns mycket mer att utforska, avslutar Masiello.